Drakbåtspaddel.
Okej. Halvchockat tog jag mig upp ur sängen med målet att ta mig till jobbet. Det var i princip det enda jag tänkte på och hann inte riktigt känna efter om jag var bakis eller inte.
Vid spårvagnen försökte jag läsa Metro-rubriker men blir avbruten av en kille som tydligen snackade engelska med mig. "Ja, vagnen går till Brunnsparken"
"Ja, jag är på väg till jobbet"
"Ja, det är väldigt tidigt..."
Tror jag att jag sa, vem fan orkar snacka engelska strax innan klockan sju på morgonen? Inte jag i alla fall.
Hoppas killen tar hänsyn till det och inte avfärdar hela svenska befolkningen som trista & trötta.
Okej. Igår gjorde jag det igen. Blev övertalad.
Helst plötsligt hade jag ett fånigt pannband av ett gammalt lakan i pannan och en paddel i handen.
Lite senare var jag hyfsat blöt och kall. Drakbåtsfestivalen var dock kul och jag är himla nöjd med min insats.
Sen dracks det ett gäng öl och kanske att jag för sista gången minglade med LunarCrew. Känns trist, för de är bra på att partaja även om de gör det lite annorlunda?
Sista tåget hem halv tio. Och jag tror att jag mår bättre än många andra på företaget just nu.