...
...
Att jag nu när jag klivit in i vuxenvärlden på riktigt inte längre behöver skriva dagbok?
Är det här slutet?
Önskelista
Men jag som verkar leva i en fantasivärld vill enbart ha orealistiska, väldigt svåruppfyllda eller antingen snordyra paket.
Håll i hatten:
1. Ett hus
2. Stimulerande arbete
3. En hobby
4. Hyfsad kondition
Ah just det. glömde.
5. Fred på jorden
Tecken på att man börjar bli gammal är alltså inte siffran man fyller utan när man faktiskt inte längre kan komma på något man vill ha i present.
/ snart gammal och klok
...
Tillbaka till verkligheten.
Igår upptäcke jag att tvättmaskinen var paj... fint eftersom jag har över tre veckors smutsstvätt spridd över lägenheten.
Och i morse då? Då nästan halkar jag i en blöt pöl när jag ska öppna frysen. Dörren har alltså inte varit helt stängd under natten. Verkar bli fiskpinnar med majs till middag alltså?
Väntar med spänning på vad som kommer näst...
...
(eventuellt en lätt släng av svininfluensa också? rätt många ansiktsmasker i Kuala Lumpur liksom).
Lite distans kanske hjälper. Och sömn.
BRB,
Ha ha!
Vi har sagt länge att vi skulle hyra en båt och kolla läget. Idag var dagen kommen. Vi hyrde en båt, en mycket liten båt med en litenliten motor och puttrade iväg. Gick rätt bra ett tag där. Det tog tid men vi kom framåt i alla fall. Vi tog oss till en ny strand, D'Lagoon som några fransmän vi tidigare hängt med rekommenderade. Väl där drack vi vattenmelonjuice och såg oss omkring. Till min stora förtjusning såg jag att de hade en apa. Okej, det är kanske inte så schysst att sno en liten apunge och sedan hänga ut den till allmän beskådan och den största delen av mitt hjärta tyckte synd om den. Den andra lilla delen var fascinerad och imponerad. D gick för att snorkla, jag hämtade kameran för att föreviga det lilla söta djuret. Han satt fint och tittade på mig, tog sedan en bambupinne och klättrade upp i sittt hus för att fixa lite. Jag klev två steg närmare för att kika. DÅ kliver jag tydligen inom hans räckhåll och han slänger sig ner för stången i ena armen, den andra svingar han mot mig och får tag i min påse där kameraväskan fanns. Han började bita på den. Håller den hårt med sina apfingrar. Jag drar i andra änden, säger:" Apan släpp! Sluta Apan." Jag får bända loss hans starka och ganska torra fingrar från påsen, lyfter den högt så att han hänger i luften och lyckas till slut gömma den bakom ryggen. Då linkar han därifrån, med den fula rumpan i luften mot mig. Jag pustar ut.
Går istället ner till stranden för att simma ut till D och berätta om den elaka apan. Simmar på, hittar D och säger att jag inte längre tycker så mycket om apor. Sen ska jag snorkla lite, titta på de fina fiskarna i det klarblå vattnet. Plaskar runt lite och har det rätt bra, tills jag i min ena ögonvrå ser en skitstor blå fisk med ett jättehuvud simma mot mig. Mina ögon blir stora som pingisbollar, jag fryser till is och vänder sedan in mot land. Simmar det fortaste jag kan samtidigt som jag skriker "Skitstor fisk, skitstor fisk" genom snorkeln till ingen speciell. Vänder mig en gång om och ser skuggan av besten och fortsätter att hysteriskt ta mig till säkerheten på land. D kommer tio minuter senare och säger att han också sett fisken, då tillsammans med två skitstora polare. Vi drar från den stranden.
Puttrar iväg i vår lilla båt. Puttrar över till andra ön, det tar lång tid. Men visar sig vara värt det för här fanns den finaste stranden vi någonsin sett. Mjuk, öde och örörd. Sedan kommer det en man och säger att man inte får gå iland här, att här finns sköldpaddor som man absolut inte får störa. Typ enda stället som de någonsin får vara i fred på. Vi drar.
Hittar en ny strand med fullt av turister. Äter hyfsat dålig mat på en dyr resturang. Klockan är tre och det börjar storma. Aldrig förut har ovädret kommit så tidigt, max klockan fem. Det är visserligen inte jättehårt men tillräckligt för att skapa problem för vår lilla båt. Vi tar oss i alla fall över till andra sidan igen, ligger lite i lä med hjälp av ön men när vi kör runt kröken som öppnar upp för havet blir vågorna stora. Skitstora. Vår lilla båt sköljs emellanåt över och vi åker upp och ner på de stora vågorna, Lätt illamående lyckas vi ta oss in till en ny strand, Där bor det folk och de tittar på idioterna i båten. Det blir snabbt grunt och vi stöter på korallrev med den lilla propellern. Den går sönder. Vågorna sköljer över oss och med saltvatten i ögon och öron hör vi en skitunge som skrattar högt åt oss. Precis som han den elake kompisen i Simpson: Ha Ha. Flera gånger. Ha Ha. Jag vill slå ungen. Jag ser på D att han vill döda honom. Vi tar oss i alla fall in till land. Badar av oss lite ilska och frustration innan D tittar motorn. En sprint har brustit. Ungen skrattar fortfarande och en rökande japan kommer fram och undrar vad som hänt. Inte riktigt läge att vara trevlig och förklara allt så vi säger "Broken" och går till Receptionen för att be om hjälp. Två slöa malaysier kommer och tittar lite, skakar på huvudet. D frågar om verktyg och en spik. Såklart han fixar och lagar, malaysierna ser gillande på. De får 20 ringit för hjälpen, Eller för att vi i alla fall fick låna verktygen... Vi badar lite till för att lugna ner oss. Det är fortfarande en bit kvar till vår strand. Jag är inställd på att köra resten tills D råkar nämna att det inte är säkert att motorn håller hela vägen. Då tänker jag inte fara, hävdar jag bestämt. D får gå och be de två slöa malaysierna om bogserhjälp, de släpar sig tillbaka till oss och binder fast vår lilla båt bakom deras stora. Vi sätter oss med dom och börjar åka. Vågorna är stora. Vi åker upp och ner. Lätt illamående är tillbaka. Såklart brister repet som bogserar lilla båten men vi hinner fånga upp den och båtföraren knyter och kastar i två ankare för att hålla den på plats. Vi kör vidare. Det går rätt snabbt. Vi åker förbi den lille mannen som jag gillar så mycket, Han tittar stort, det är hos honom vi hyrt den,
Eftersom det är lågvatten lämnas vi av en bit ut i havet. D upptäcker att ankaren som slängts i har gjort ett hål i båten. Härligt. Vi betalar 20 ringit för skjutsen och för att de tagit sönder vår hyrda båt. Jag simmar in till land, D kör. Jag vill aldrig mer åka den lilla båten. Mannen vi hyrt av är snäll, säger att det var olyckligt med en storm så tidigt på dagen. Vi förklarar och vill gärna betala för hålet i båten men vi behöver inte. Vi tackar, tar våra våta grejer och går hem.
Man tänker att man ska hyra en liten båt, köra en sväng runt lilla ön, stanna till och bada på en strand, snorkla lite och pussas romantiskt i solnedgången. Så där som det sägs att det ska vara,
Av någon anledning blir det aldrig så för oss, Vi tar alltid den svåra vägen, fast utan att själva välja den. I de ögonblicken är det jobbigt, svårt och otäckt. Så här i efterhand är det ett äventyr. Fast jag skulle aldrig göra om det.
Gissa vilken som var vår båt?
Apa
Skitstor fisk
mer än 1000 ord?
Tio timmar och tjugo grader
Rätt lugnt och fint här på andra sidan jorden. Ingen stress eller hets, precis som det ska vara på semester. Och så här efter nära två veckor iväg börjar jag längta hem så smått. Bara lite förstås. För borta är bra och ja, ni kan resten.
Klockan är halv tio här och vi börjar göra oss redo för sängen. Sover lätt en tio timmar per dygn och då är inte halvdåsandet på stranden inräknat. Tror vi kommer vara hyfsat utvilade när vi kommer tillbaka. D sa för någon dag sedan att han var lite sugen på att jobba, Då slog jag honom med en stenhård malaysisk huvudkudde. Nu ligger han raklång och väntar på att AC:n ska nå 20 grader, mest för att känna hur kallt det verkligen är. Förbereder sig så smått för Sverige.
För hur har ni det där hemma? 20 grader, är det lagom?
Tillbaka
Och förresten, vi har varit internetlösa ett tag men det är löst nu.
Djuren
En natt till på stora ön sen flyttar vi över till den lilla.. Idag ska vi försöka paddla kayak. Men först ska det sluta regna, Jo, det regnar en del (och åskar), mest på natten men idag också på morgonen. Det är fortfarande minst 30 grader varmt. Så det är okej. Och brännan får vila lite...
Här kommer han med mustaschen...
Nu ska vi gå och titta på en apa.
Tills nästa uppdatering får ni hänga med mustasch-katten. Inte så illa va?
...
...
Sssemester
Om några timmar är det semester. Känner att jag är redo, tog nämligen regnjacka på mig idag och glömde jobbmobilen hemma så jag fick vända vid hållplatsen. Då har man intagit semester-mode va?
Och mina kollegor är exceptionellt roliga idag. Säger bra saker som att hemlisar är hemlisar så länge man bara berättare dem för en - i taget. Hemlisen var en före detta kollega som tydligen var kär i en av stripporna på Tredje långgatan.
Men ett litet uns av stress finns i en nervända någonstans i kroppen. Jag måste packa, städa, fixa blommor och köra bil till småland. Måste betala räkningar. Spela tevespel och leta lite på vinden.
Update 21:44
NU har jag alltså officiellt semester. I fyra jävla veckor. Antar att de kommer gå snabbt. Så brukar det ju vara. Jag går hemma och firar med ett glas vin samt förbereder packning. D är på after work med gamla kollegor och därmed antar jag att det är jag som styr bilen imorgon. Men det är det värt, för några ensamma timmar hemma. Skönt faktiskt.
...
Fin hyllning till Micke
Annars har jag snart bara en arbetsdag kvar. Känns bra.
Three more to go
Tre arbetsdagar kvar, idag har jag jobbat hemma för att rusha undan det värsta. Man vill ju liksom verkligen vara ledig när det väl är dags. Och helst kunna varva ner lite förväg också... D påstår att vi endast behöver en resväska till Malaysia och tvingar mig att provpacka. Annars leker jag med lilla datan. Älskar den, väger typ lika mycket som vår kamera och jag brukar skojkasta den lite i luften. Inte så skoj tycker D. Planerar att fara mot Småland på lördag, hörde rykten om att det var Östersjöfestival nästa vecka. Ganska passande om man orkar med att bli besviken på det man tyckte var det mest fantastiskt roliga när man var arton. Jag skojar inte. Det var asakul då och de senaste gångerna jag varit där har jag nästan kräkts på tillställningen. Tänk vad tio år, delade vinare och random hångel kan göra. Kanske stannar i Brorsmåla och falufärgar lite istället? Nu ska jag i alla fall läsa, två nya INBUNDNA böcker landade i lådan idag. Kunde inte hålla mig tills de kom i pocket.
Hanna Hellquists "Karlstads zoologiska", har höga förväntningar och visste ni att hon var född -80? Va fan liksom.
Och så "Kan du säga schibbolet?" av Marijaneh Bakhtiari. Hennes andra bok och om ni inte läst "Kalla det va fan ni vill" bör ni. Göra det. Bra. Vi säger. Så.
Premiär
Jag har fått min trettioårspresent - en liten dator. Inte är superliten utan en halvliten så att jag lätt kan ta med den men ändå kan se vad jag skriver. Bara en hake, när jag fyller trettiotvå har jag lovat givaren att det ska finnas ett bokmanus på burken också. Det fixar vi, jag och dattan...
Men det var nära att det inte blev någon men tur att D's tålamod med praos är större än mitt. I affären vi ville spendera flera tusen kronor sa försäljaren i backslick att det inte fanns någon ström så vi inte kunde testa den. De höll på att bygga om. Ni kanske har en förlängningssladd föreslog D, så att vi kan testa därborta där feta plasmaskärmar flimrar? Nä sa säljaren. Ni får åka till en annan butik. D undrade om de verkligen inte hade en förlängningssladd i ELEKTRONIK-affären? Nä sa säljaren. D undrade vem som var ansvarig i affären och backslicken blev sur och försvann. Vi fick låna lite el i en annan del av affären och slog sedan till. Det här med service alltså - om man arbetar i en affär vill man väl sälja grejer? Om man inte vill det borde man söka sig till en annan bransch. Kan man tycka,
40 arbetstimmar kvar innan semester. Misstänker att det blir lite fler än så men får lov att stå ut. Fick så fina komplimanger om mina insatser på sommaravslutningen att jag nästan fortfarande rodnar. Så lätt är det alltså att motivera mig...
Ok, mitt allra första inlägg från fina datan blev ju sådär. Men det kommer bli bätttre - jag lovar.
..
Man kan säga att det var drag på Marstrand igår. Prinsessan Madeläään var där. Och så 60 datakonsulter med drinkbiljetter. Så som jag föreställer mig att Båstad och Gotland kan vara? Jag vet ju inte och är inte heller särskilt sugen på att ta reda om mina misstankar stämmer. För visst - det var fint på många vis men den sailorstilen är inte riktigt min grej. Gårdagens roligaste var dock när vi anlände till ön, blev eskorterade med trummor och fanfarer upp till fästningen och några stackars turister trodde att det var en publik visning och hängde med i vårt tåg. Heeela vägen upp till privata tillställningen med bubbel och snittar och inte ens där fattade de att de inte riktigt var välkomna utan skålade glatt och tittade på utsikten. Och när chefen började dela ut tipspromenadslappar tackade de och tog emot. Sedan gick det upp ett ljus när frågor handlade om anställdas skostorlekar. Och jo, vi var visst några som uppmärksammat de vilsna själarna och kunde sagt till dem från början men jag skämdes lite för mycket för det. Anade de inte oråd av alla chinos och rutiga skjortor liksom? eller att champagnen var gratis?
Jag vann ingen tipspromenad men vår grupp lyckades förnedra oss mest genom att sjunga en sång på skolavslutningstema. Fick sitta bredvid min närmaste chef under middagen och förklara i en halvtimme varför jag inte gillar skaldjur. Han förstod ändå inte. Sen var det "fri tid" och konsultdanser. Kan ju säga att jag inte direkt skrek ut mitt samhöre med vissa kollegor för resterande besökare på utestället. Datakillar alltså, de är duktiga på mycket. Koder och sånt. Men så är det en hel del de inte förstår sig på.Socialisering till exempel.
Jag var hemma halv tre. Vandrade i en fantastiskt fin & varm sommarnatt - till en svettig spårvagn. Sov till ett idag. Badade i Sisjön. Nu ska jag snart sova igen. Vi säger så.
...
Jag var visst lite otydlig. Gothia är fotboll. jag vet. Och nu är det uppvärmning för mig med handbollsturneringen Partille cup. Uppvärmning i att cykla på långbenta fjortonårongar that is. Och sedan tar jag språkpoliser i vrångaböke med joppecykeln....*hehe*
Fast idag tar jag vagnen. Misstänker skumpa på Marstrand och vill inte vingla hem på två hjul inatt.
.
Rätt varmt nu för tiden va?
Men jag klagar inte. Istället gör jag långa inköpslistor till nästa apoteksbesök, lyssnar på Regina Spektor och just ja - jobbar lite. Flädersaften är silad och klar, blev fantastisk fin. Stan är invaderad av kids och handbollstuneringen är bara början, Jag har redan nästan cyklat på två fjortonåriga killar, då lagen envisas med att gå i bredd på cykelvägen. Undra hur många jag kommit upp i när Gothia cup är över?
Annars då?
D är på sommaravslutning med sitt jobb. Därför tänker jag äta chips till middag, titta på Paris Hilton och jobba - samtidigt. Imorgon är det min tur, att fira sommaravslut med arbetet. Vi drar till Marstrand och steker. Typiskt.