pumpkine

Förresten, jag titulerar mig numera Elektriker. Igår genomgick jag el(d)provet och monterade en kontakt på en lampsladd. Övervakad av D förstås, han muttrade likt Bo (min träslöjdslärare som alltid tyckte att man kunde slipa liiite till). D drog i sladdarna och sa att: Mycket bra. Mycket bättre än en riktig elektiker. De är satans slarviga ska du veta. Sen försökte han skruva på den sista delen sådär i förbifarten och jag fick skrika och kasta mig över mejslen i slow-motion: Nääääj...
För fan, låt mig göra färdigt, så att jag kan säga att JAG gjort det. Och jag gjorde det.
Och nu är jag elektriker (vi är så jäkla jämlika ska ni veta).

En annan sak: Jag är lite restriktiv mot att lägga upp bilder här på bloggen. Så jag gör dem i paint. Men igår på vinden kom jag på en sak jag så gärna vill visa er. Något som skulle driva de allra flesta till vansinne men som gör mig alldeles varm och lyckligt bubblig inombords. Vi har en enorm sladdhärva, en superstor hög full med scartkablar, teveantennsladdar, kopplingar och kontakter. Man kan hålla typ tiokilosklumpen i ett grenuttag - om man orkar. Den skulle jag vilja visa på bild! Helst skulle jag vilja ha den på en mer central plats i vår lägenhet, som ett praktiskt konstverk, men när jag försökte förklara min kärlek till härvan för D, tittade han bara lite uppgivet på mig och jag tror att han tror att jag försöker skapa någon slags mystik kring sladdarna för att slippa sortera dem. Så är inte fallet. Och ibland stämmer det att: En bild säger mer än tusen ord. Jag känner att jag behöver ett foto för att övertyga er...