pumpkine

På årets kallaste dag glömmer jag vantarna hemma. Tur att jag fick på raggsockorna i alla fall. Jag hatar att frysa. Men på spårvagnen hem blev jag lite varmare. På mitt säte väntade en Metro med en halvlöst soduku. Siffrorna var mormorssnirkliga och jag kände att mitt kall var att fylla resterande rutor. Nära ögat att jag fick åka en hållplats för långt för att slutföra uppdraget men jag gjorde det. Och kände mig nöjd, att jag liksom hjälpt till. Så du damen, som kanske hoppade på i Angered och av vid Drottningtorget - du kan pusta ut och sova gott. Jag klarade den!