Stick och brinn
Minsann, jag kom upp ur sängen idag också.
Men på grund av något slags vägarbete vid min hållplats, som gör att jag måste gå 300 m till nästa betyder det i förlängningen att min morgonplaneringen är ur fas. Jag missar vagnen jag brukar ta, får vänta i sju minuter och kommer 10 minuter senare än vanligt till jobbet. På dessa 10 minuter hinner flertalet kollegor komma in och jag är inte längre den som redan är på plats när alla kommer. Mycket irriterande.
Ungefär som när man var liten, tävlade om vem som kom först och trots att man bara sekunder innan motståndren nått målet, låtsades man ändå som om man varit där i all evighet. Låg liksom avslappnat utsträckt i gräset framför cykeln och kikade slött med blicken
"Phew, kommer du inte förräns nu? Jag har varit här skitalänge..."
Fast egentligen hade man fått slänga sig av i farten från cykeln, låg i en obekväm ställning och kände hur blåmärken växte i svanken av smällen. Ni fattar vad jag menar.
Eh ja. Utställningen igår var över förväntan. 
Den här länken kom jag över och jag ska med start i helgen börja
sticka revolutionsplakat. Eller nä, men kanske mina finaste paint-bilder
i alla fall. Och hänga på väggen hemma.
D lär bli provocerad (han är inte särskilt förtjust i textilarbeten).
Och så har jag ju något att göra när jag väntar på spårvagnen?