Om Olle
Funderar på om jag ska se dans- eller sångprogram så här på fredagen. Så zappar jag förbi ett välbekant ansikte och såklart ska jag se dokumentären om Olle Ljungström. Fastän jag är tudelad. För jag vet att det finns risk för att han framstår (och därmed också kanske också är) en både obehaglig och otrevlig människa. Och det vet jag inte om jag vill inse. Hur som, jag tittar. Och får rysningar när kören i Uppsala sjunger hans låtar som når honom redan medans han travar upp i trappan. Och får rysningar när han är märkbart berusad, uppgiven och olycklig. Och får rysningar igen när han talar klokt samtidigt klyshigt om livet. Jag gillar Olle, det kan ingen dokumentär ändra på. Han är äkta. Rakt igenom. Ärlig.
Om man av någon outgrundlig anledning inte gillar Olle så kan man lyssna på hans låtar tolkade utav några av Sveriges största artister istället. Andra sjunger Olle Ljungström. Det näst bästa alltså. Finns på Spotify för snålisar.