pumpkine

Heey? lördag och ledig och jag bloggar ändå. Fantastiskt kan man tycka.

Jag har klippt mig. Kanske satt bitterheten i håret för jag känner mig faktiskt lite mer positiv.
Och kanske har jag äntligen hittat en bra frisör.

Det hela började med att D tjatade på mig i veckan om att jag skulle klippa honom eftersom han ska på arbetsintervjuer. "Nej tack!" sa jag vänligt men bestämt. Han ser nämligen ofta ut som ett litet barn nar jag och saxen varit framme. Och den looken ger garanterat inga jobb.
"Snälla?" sa D.
"Verkligen inte!" sa jag och gav honom 200 spänn för att gå till en professionell frisör.
(Kändes lite mamma-varning på det: "Här har du pengar, gå och klipp dig").

"Och om hon är bra, boka en tid åt mig också".
Sagt och gjort, hon var okej och mina slitna toppar rök tretton noll-noll idag.

Jag brukar se ut lite som en svamp efter mina tidigare frisör-besök.
Jag kan verkligen inte kommunicera med den yrkesgruppen. Jag förklarar och ibland har jag till och med haft med en liten bild. "Jaja" säger kvinnan med saxen och klipper nåt helt annat.
Därför brukar det också dröja ett halvår mellan mina försök/besök. Jag är nog nöjd idag i alla fall.
Inte så mycket svamp utan lite mer hund på nåt konstigt sätt jag inte kan förklara... Men på ett bra sätt.

"Klipp dig och skaffa dig ett jobb!" passar ganska bra numera?