Hej!

3 bokstäver. Kort & enkelt tyckte mamma och pappa, lätt att lära sig. Och samma gällde för storebror. Han fick däremot ett hyfsat internationellt namn. Mitt klingar super-"skandinaviskt" på grund av bokstav med ring ovanför. Och utomlands är det alltid jobbigt att upprepa och utbilda i uttalet av mitt namn.

En polack sa, att så som mitt namn låter, det betyder geting på hans språk. En basketkompis från förr sa samma sak, fast björn och på serbiska?

Fröken i lågstadiet slog upp i en bok och sa att det betydde gudinna, det var jag ganska nöjd med ett tag.
Plus att en tuff tjej som som gick i åttan när jag gick i fyran hette som jag. Hon hängde i rökrutan, hade välsprayad snedlugg och snygga stentvättade jeans.

En annan av mina namne har epitet Kristi Brud. Vet inte hur jag ska förhålla mig till det.
En tredje var nån slags miljökämpe 90 nångång? För det var oftast då som man hette som jag gör. Helt klart ett modenamn som föräldrar idag knappast ägnar en tanke åt (ungefär som Gunilla är för mig?)

För jag kan faktiskt inte komma på någon med mitt namn som riktigt skakat eller skrällt? Varken politiker eller popstjärna? Inte än i alla fall...
Hej, jag heter Åsa. Kan kanske vara värt att komma ihåg?
Vem är du?

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits