pumpkine

Helgen med husbil var... intressant. Kanske världens största ratt och världens längsta växelspak, nästan så att jag fick träningsvärk efter att ha kört monstret. Och då snackar vi kanske 5 mil av 20, jag var rädd och gasade på i max 60 km/h.
Det gick trögt. D blev trött. Jag blev glad och åkte på kanske världens största passagerarplats. Skrattade högt ibland när jag insåg att det var en husbil vi färdades i - vår husbil till och med. Just nu står den parkerad precis bakom pundarbilen på gatan. Hoppas inte att folket som tydligen sover/bor/lever i den rostiga volvon övertar vårt hus på hjul.
Det vore synd.  

Och apropå pundare, storyn om inbrottet på vinden är lång och ganska komplicerad. Vår granne med tillhörande stor, stark och tatuerad vän bröt lägligt upp vårt vindsförråd när vi skulle hämta grejer där i måndagskväll. Påkomna och panikslagna lös desperationen ur deras ögon. Jag & D vågade inte konfrontera, då smockan hängde i luften. De var förvånade och berättade att "någon" gjort inbrott hos oss. Bredvid dem låg en gul skruvdragare och sex skruvar stod prydligt uppradade bredvid dörren. Skruvarna till gångjärnet på vårt förråd.
"Det ser nygjort ut" sa D.
"Kan jag låna er skruvdragare och sätta tillbaka dörren, den ligger ju där på golvet". De fattade nog vinken, vi visste och de visste.
Tur att de ska flytta och tack för att ni tog min gamla dator. Den är sju år gammal och totaltom. Nu slipper jag bära den till återvinning. Annars saknas nog inget mer.
Tur att de ska flytta, annars hade jag varit tvungen att göra det...