Reunion och closure

Om några veckor är det exakt 10 år sedan jag packade väskan och flög till Skottland. Där stannade jag tio månader för att servera rikemansbarn frukost, middag, eftermiddagste samt kvällsmat. Jag och kompis bestämde oss i slutet av gymnasiet för att fara utomlands men vi ville inte bli au-pairs och inte fara till Amerikat. Nä vi skulle minsann till regn och rusk där Loch Ness bor. Jaja, Skottland sa många och tänkte inte mer på det. Tills vi fått jobb och bokat biljetter och sa: på söndag drar vi.
Efter elva månader kom vi tillbaka (den sista av dem tillbringades på tåg i Europa). Rika på erfarenheter, fulla av kärlek åt olika håll och nöjda med upplevelsen. Jag drömde dock mardrömmar flera nätter i rad då jag var tillbaka i middagsdisk med uniform där en liten fluga ingick, och vaknade upp kallsvettig för att sedan pusta ut och inse att jag var hemma bland gröna tapeter och inte i ett rum med en råtta och heltäckningsmatta.  

10 år sen. Nu planeras en reunion. Vi funderar på att åka tillbaka, säga hej och avsluta en gång för alla. Ett problem kvarstår, vi måste få med den tredje delen i vår musketörgrupp. På plats fanns nämligen en tredje svensk tjej som vi i början tog lite avstånd från för att sedan helt ta in henne i våra hjärtan. Problemet igen då, hon har en annan trio nu, som består av en son och två tvillingdöttrar. Hoppas att de godkänner en helg i nostalgins tecken och kan klippa navelsträngen för tre dagar eller så...

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits