...

Mamma Mia igår. Hade höga förväntningar eftersom Colin Firth nästan är högre rankad än Hugh Grant när det gäller snobbiga engelsmän på film. Colin skötte sig fint, så även Stellan men resten av spelarna (Streep & Brosnan) kändes onaturliga.
Jag vet, det är en musikalfilm och jag vet, det innefattar drama och stora gester men någon måtta får det väl ändå vara? Inga jazzhänder dock. Mest "jag-tar-mig-för-pannan-med-översidan-av-handen", vilket i längden nästan är värre. Men hey, vi snackar ju ändå Abba och oberoende sånginsatserna är det ändå Abba. Första sången tänker jag: det här är min favvo. Andra sången: Nä, det här är den bästa och ja ni fattar vad jag tänkte redan vid tredje. På promenaden hem kom vi ända fram till: Jag gillar SOS bäst och D gillar den lugna fina låten som den söta tjejen sjöng i slutet mest.  

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits