pumpkine

Den där känslan av att "det här går bara för bra, snart händer något..." infann sig under hela resan tills jag kom hem och insåg att min kamera försvunnit någonstans på vägen.
Trist.

Men jag var grym på att köra! Bara två arga tut under hela helgen! En gång i en rondell när jag höll på att preja bilen bakom för att hinna ut i rätt fil och en annan gång i stan men då körde jag efter en ambulans och tänkte att hjälpen kommer snabbt i alla fall.
Vi är alltså hemma, hela och rena men utan kamera. Kunde vara värre...